Jag var trött som attan i måndags eftermiddag när jag kom hem från pedagogikkursens andra och sista dag. Tråkigt var det inte, utan tvärtom. Jag tror det var vårt engagemang (och det faktum att kl 09:00 är rätt tidigt med mina mått mätt) som var boven i dramat. Enligt min uppfattning var alla lika engagerade och intresserade. Detta i kombination med mycket nytt man vill ta in, tänka på, reflektera över och försöka tillämpa. Jag ska låta alla intrycken sjunka in under några dagar, sedan ska jag titta lite på materialet. Träffade en av kollegorna, tillika kursdeltagare, idag. Hon var också ett stort smajl. Det känns som om det här kommer att bli bra!
Ska börja fotokursen på torsdag kväll. Det ska bli spännande det med. Jag känner mig riktigt taggad.
Jag jobbade med två kvinnliga kollegor under eftermiddagen. Vi hade många trevliga och intressanta diskussioner. Positivt sakliga och kreativa personer är roliga att jobba med. Man lär sig ett och annat på kuppen och får nya intryck. Långt ifrån allt blir av, men det där med att fritt bolla idéer är nyttigt. Det borde man göra lite oftare.
Solen jag gladde mig åt försvann under eftermiddagen. I vår uppochnedvända värld gäller inte alltid talesättet “Efter regn kommer solsken” för idag var det precis tvärtom. Nåja, regnet övergick så småningom i uppehållsväder. Jag tog min promenad från Stockholms Ö till Slussen idag. Det var riktigt skönt ute och staden var ovanligt tyst. Än så länge är kvällsmörkret kompakt med snart kommer ändring på det med.
Nej, nu är det dags att gå till sängs. Ska vara ledig några dagar nu. Inte mig emot!
Postat i Livet i storstaden
Nu när jag hämtat mig från det första skrattanfallet så… hahaha… ska jag inte sticka under stol med att jag har ett smajl som skrämmer hästar i sken, får korna att sina och små barn att springa och gömma sig längst in i garderoberna. Uttalandet låter dessutom precis som om det skulle kommit från “Isbjörn”. Rätt skickligt, faktiskt. Sov bättre i fortsättningen! 
