Posted by: Staffan H | 28 april 2008

Apropå ungdomar med eldiga sinnen

Pressbyråkiosken i Åkersberga är numera riven. Kvar finns bara betongplattan den stod på. Förra gången de tände eld på den gick den att reparera. Den här branden klarade den inte.

En Pressbyråkiosk mer eller mindre i Sverige spelar förvisso ingen större roll, men på det lokala planet gör det viss skillnad. Våra konduktörer kunde rusa in och köpa mer biljetter där när och om så behövdes. Eftersom den låg nära både järnvägsstationen och bussterminalen försåg sig sannolikt många med både färdbevis och färdkost innan resan till in staden eller ut i det vackra Roslagen anträddes. En kiosk kanske inte ser så mycket ut för världen, men kan vara nog så viktig ändå.

Sedan är det ju också en fråga om en drabbad franchisetagare. Pressbyrån driver inte sina kiosker i egen regi längre, utan driver dem på franchisebasis. Nu står någon utan kiosk och därmed utan intäkter i sin rörelse. Återstår bara att hålla tummarna för att det fanns försäkringar, men de täcker å andra sidan sällan allt.

Jag undrar om kiosken kommer att byggas upp igen eller om man nöjer sig med att snygga upp stället där kiosken stod och låta platsen förbli tom?

Svar

Av den här berättelsen kan man lära sig en sak. Det är inte alltid det stora och märkvärdiga som är betydelsefull. Precis som med människor. De är inte alltid dom ljudliga och yviga människorna som saknas mest när dom är borta. Det kan vara dom små vanliga som lämnar väldiga hål efter sig. Nu blev jag kanske lite för klok men det slog mig.

Skogsnuvan: Tycker inte att du blev för klok när du kom fram till detta. Det var många viktiga saker du kom fram till i kommentaren. Det kan aldrig vara fel.

Leave a response

Your response:

Kategorier