Posted by: Staffan H | 2 maj 2008

Tavla, tavla på väggen där

Härmed visar jag en av mina tavlor, för det kanske är en tavla i dubbel bemärkelse. När jag jobbade på rederiagenturen kom en kille upp på kontoret med några taveldukar som var målade av unga konstnärer. Något vänligt tvekande lät vi honom hållas. När jag fick syn på den här kunde jag inte hålla mig - den måste jag bara ha!

Den kallades för “Barndomsminnen” och motivet är hämtat från Grönland; konstnärinnan var grönländska. Hon heter förresten Helle Heininge, men såvitt jag har kunnat se med snabbhjälp av Google, är hon lika okänd nu som då. Femhundra kronor kostade den då (förmodligen 1986), vilket var en ansenlig summa för mig eftersom expeditionstjänsteman inte direkt var något höglöneyrke. Min chef tittade på mig, skakade på huvudet och muttrade “Du är inte klok”. Tillkom, så småningom, kostnad för montering och inramning av duken.

Kanske var det köpet just en så kallad “tavla”, men jag bryr mig inte. Jag tycker lika mycket om den idag som jag gjorde den där dagen för 22 år sedan.

 

Svar

Jag tittade flera gånger på den här tavlan och kan förstå att du köpte den. Den är både enkel och svår. Kunde vara från kina men lika väl nordisk. Finstämd och ren. Ovanlig och lite vemodig. Jag tycker att den är vacker.Du har säkert tittat på den för 500 kronor för länge sedan och haft glädje av den och det är ju huvudsaken.

En konstnär du bör lägga på minnet och som jag tror att du gillar är Spanien Gustav.
Hans lungna motiv hitta man lite överallt och han är inte dyr heller.
Jag har en och en kompis har en annan.
Inte min favorit men du kanske gillar hans verk.
Min kompis fick sin av en busschaför som fick den i betalning för en bussresa.
De tänkte slänga den men jag kände igen Spanien gustav och då vart han intresserad och kan nu stoltsera med konstnären eget exemplar.
(Lite extra värdefullt för en samlare)

Om man gillar en talva så kan man aldrig göra en tavla. Fattar inte folk som har konst på väggarna för att det ska:
A/ matcha med tapeten
B/ för att den är värdefull men ful

Tavlor ska finnas där för att dom säger en något.

Det var väl inget konstigt med den…

På tal om tavlor, det fanns en rysk konstnär i Stockholm tidigare, Alexander Litpinsky tror jag han hette. Han brukade gå runt i stan med sina tavlor lastade på en cykel, man såg honom oftast på Stortorget eller på Östermalmstorg. Sommartid i Stockholm, vid 3-4-5-tiden på morgonen, är hela stan indränkt i ett rödtonat ljus och jag gillar hans sätt att återge det på tavlorna. Är det nån som vet om han fortfarande går runt på gatorna med sin cykel och säljer sina tavlor? (Jag tror han bodde på Söder nånstans.)
(Någon kan kanske tycka att det är grälla färger och hötorgskonst, men i så fall är väl hela stan en enda stor hötorgstavla?)

Skogsnuvan: Ja, jag har säkert “tittat upp” de 500:- tavlan kostade för länge sedan och glädje har jag haft av den, så jag ångrar inget.

Egil: Tack för tipset; ska hålla utkik.

Maria: Om jag händelsevis köper en tavla så är det för att jag gillar den - inget annat. Konst är inget man skryter med på ett eller annat sätt - det är något man ska njuta av och tycka om.

Mr Bo: Nej, det tycker inte jag heller, men den fick tjäna som (förhoppningsvis) bra berättelse. Intressant med det där om ryske konstnären. Jag har aldrig hört talas om honom förut. Man lär sig alltid något nytt.

Leave a response

Your response:

Kategorier