Idag har det inte varit världens bästa väder. Den plötsliga sommarvärmen blåste bort lika fort som den kom och ersattes av råkyla och regn. Det sistnämnda var förstås behövligt, så jag tänker inte gnälla över regnet. Dagar som denna behöver man något färgglatt att pigga upp sig med; därav bildvalet.

Även om nu vädret är trist, kan det finnas annat som sätter färg på tillvaron och gör dagen riktigt bra. Idag var en sådan dag. Jag tog en bild av en kollega för några veckor sedan. Det var inte så lång tid kvar innan hennes tåg skulle gå, så jag hade i princip bara en chans. Ibland ska man ha lite tur också och det hade jag den här gången, för bilden blev väldigt lyckad trots brådskan och ovanliga ljusförhållanden.

Ovanliga ljusförhållanden betyder att bilden togs under ett plattformstak med lite ljus silandes ner i bakgrunden mellan vagns- och plattformstaket och indirekt ljus från sidan. Det enda som behövde göras efteråt var att snygga till färgerna lite grann. Som överkurs softade jag bilden lätt, men ingen softning i själva ansiktet. Ett foto av en kvinna i mogen ålder, snabb och lätt redigering och ett resultat som fick mig att nästan ramla av stolen av glädje. Härmed anser jag det vara bevisat att man behöver inte vara ung och vacker för att göra sig bra på bild! Jobbar man mer med att försöka fånga en glimt av personligheten kan man istället få med dess skönhet och där spelar åldern ingen roll.

Idag gav jag henne en förstoring av bilden och hon blev jätteglad och var mycket nöjd med resultatet. Då blev jag ännu gladare inombords. Hon hade gjort en mini-smörgåstårta åt mig som tack. Den var smarrig värre vill jag lova.

Annars måste jag erkänna att jag är snål med att softa mina bilder, utan använder oftast den effekten för att tona ned en dålig bakgrund. Man kan ju inte alltid arrangera folk som man vill, utan måste ofta ta vara på de tillfällen som ges. En bra bild på en person, men med störande eller rörig bakgrund (kan man råka ut för i mingelvimlet) brukar jag ibland förbättra genom att softa ner bakgrunden. Då framträder motivet bättre. Jag säger inte att det är det ultimata sättet att lösa problemet på, men det kan vara värt att testa.

En annan kollega kunde jag också överraska med ett par bilder idag. Vi brukar ofta munhuggas vilt med varandra, han och jag, eller så utsätts jag för några av hans practical jokes. En dag i vintras var mina handskar försvunna. För några månader sedan var min nyss inköpta middag försvunnen sedan jag vänt ryggen till för att hämta bestick. Jag hittade den ovanpå en av dryckesautomaterna. Till hans stora besvikelse plockade jag ner käket, satte mig och åt och spelade cool när han blev synlig härnäst.

Annars brukar jag få tonvis med gliringar om min ålder. Gamling, gubbdjävel och allt vad jag nu får heta. Härom veckan råkade jag vara riktigt på hugget, så när han hävde ur sig något om att jag såg extra grå och tråkig ut just den dagen, kontrade jag blixtsnabbt med att han borde ta på sig toppluvan igen, för man kunde ju tro att han visade arslet när han gick omkring utan den. Han flinade glatt genom krutröken.

Naturligtvis har han hört lite om mina vedermödor på fotografins område, så han kommenterade vid något tillfälle med “Lägga ner så mycket jobb på att ta ett kort” och skakade på huvudet åt mig. Hämnden är ljuv och en dag råkade jag ha kameran med mig när vi hade ett av våra få tåg tillsammans. Ett längre uppehåll i Lindholmen utnyttjades naturligtvis till att ta några bilder av honom. Idag kunde jag överlämna resultatet i form av två bilder. Han sade att det var “grymma bilder”. Naturligtvis högg jag direkt och sade “Ja, så blir det när man lägger ner lite jobb på att ta ett kort” och klappade honom på axeln. Stort flin och ett kluckande skratt till svar. Livet skulle vara bra trist utan sådan kollegor.

Inga större skandaler på jobbet ur trafikledarsynpunkt idag. Strömmen försvann några minuter från Roslags Näsby och en bit norrut på Österskärslinjen. Tog inte så lång tid att fixa till konsekvenserna av detta. Tänkte istället mest på att jag måste åka till Kopparberg i helgen och hoppas på att det blir torrt tillräckligt länge så jag hinner klippa gräsmattan. Funderade också på om jag skulle göra något roligt med källargången. Där finns gott om väggar utan någonting på. Man kanske skulle förstora upp några av de fotografier jag har och som jag gillar extra mycket och låta dem pryda väggarna där?

Det är förvisso inget idealiskt ställe för ett galleri, men å andra sidan är det inte så mycket solljus som kommer in där, så bilderna lär inte blekas ut i första taget och det är ju en fördel. Drar man upp några i posterformat, kostar det förstås en slant, men varför inte? Ska tänka lite på saken, men jag känner mig frestad.

Nu tror jag att jag går och lägger mig innan jag får fler infall.

 

Your response: