Värre än vanligt…

Skåpmat

fr-vasterbron

Inte blir det många nya bilder tagna när man är hemma och förkyld. Imorgon ska jag gå till jobbet igen. Jag måste erkänna att jag började klättra på väggarna av att ligga hemma. I brist på bättre fick jag gräva i bildförrådet och plocka fram lite gammal skåpmat.

Bilden ovan tog jag från Västerbron. Eftersom jag är envis till min natur, skulle jag absolut ge mig ut och ta bilden trots att det var några minusgrader och självklart begav jag mig högst upp på Västerbron en sen kväll. Det får inte vara mycket trafik ute och helst ingen tung trafik när man står mitt uppe på en lång bro. De har nämligen en förmåga att vibrera kraftigt då. Jag fick kassera flera bilder eftersom bussar och någon enstaka lastbil hade den dåliga smaken att vara ute så dags på dagen. Å andra sidan var det väldigt skönt att få sätta sig i en varm buss efteråt.

grand-om-natten

Betydligt behagligare var det att ta bilderna från Gamla stan. Då var det sensommarkväll och fortfarande hyfsat skönt ute. Något stativ hade jag inte, men med stöd av närmsta vägg gick det ändå vägen. Tur att inte polisen såg mig just då! Å andra sidan skulle poliserna då fått se någon som blev spik nykter på nolltid. De hade gärna fått gå därifrån i tron att de just upplevt ett mirakel. Det är ju inte säkert att jag blivit tvungen att förklara att jag ville ta några nattbilder på väg hem från jobbet.

marten-trotzigs-grand

Den här bilden har jag lagt ut en annan variant av tidigare. Det enda som skiljer dem åt är bildorienteringen. Jag fick mer eller mindre singla slant om vilken jag skulle lägga ut då. Bilden ovan fick vänta på sin tur och nu kom den till sist.

När jag satt och tittade igenom bilderna, såg jag tydligt hur staden lever och förändras med årstiderna. Vår och sommarstaden är glad, förväntansfull och livet leker så gott som överallt. Höst och vinter gör klimatet att vi kurar ihop oss och skyndar förbi när vi är ute i det fria. Bristen på ljus gör sitt till, även om vinterljus på bild ibland kan ge väldigt fina effekter utan att man behöver anstränga sig.

Nu har vi åtminstone kommit så långt att solen orkar upp över trädtopparna och när den nu händelsevis råkar visa sig, lyser den upp ordentligt. Det är glädjande. Lika glädjande är att dagarna blir längre. Då är jag inte begränsad till några enstaka timmar mitt på dagen i mitt fotograferande – härligt!

Visst har jag kunnat fotografera föremål, frukt och grönsaker etc – jag kanske borde öppna livsmedelsaffär. Det är ett sätt att hålla kreativiteten igång under de mörkaste månaderna, men allra roligast är det att strosa runt med kameran och se vad man hittar för något.

Annonser

7 svar

  1. Maria

    Du får sätta upp avspärringsband. Kanske hinner du fota lite innan polisen kommer.

    🙂

    6 februari 2009 kl. 08:50

  2. Staffan H

    Maria: Begriper inte hur jag så totalt kunde missa den enklaste lösningen. 😉

    6 februari 2009 kl. 11:15

  3. skogsnuvan

    Hu vad det ser kusligt ut i dom där gränderna. Där har det nog hänt mycket otäckt genom tiderna. Förstår inte att du vågar gå där när det är mörkt. Du är en modig man du

    7 februari 2009 kl. 08:51

  4. Hejsan Staffan!
    Jag har skrivit en liten utmaning till dig i min blogg ifall du har tid och lust. Helt frivilligt att svara 😉
    Kramisar Sonja!

    7 februari 2009 kl. 11:16

  5. tusse

    Gasljus såg jag senast i Berlin 1982 — nu ser jag GAS-ljus även i Sthlm!

    7 februari 2009 kl. 12:10

  6. Staffan H

    Skogsnuvan: Inga problem alls. Jag stod på Västerlånggatan när jag tog bilderna. Där är fullt av folk så gott som dygnet runt. Kontrasten blir just gränderna åt bägge hållen från Västerlånggatan. Där rör sig väldigt få kvällstid. En väldigt skillnad med endast någon/några meter emellan.

    Sonja: Åh huga – andra gången den här veckan, men, men… Jag ska se vad du har hittat på för något. 🙂

    7 februari 2009 kl. 12:14

  7. Staffan H

    Tusse: Skämtare där! 😀

    För vanliga dödliga kan jag tillägga att GAS är förkortningen för Gamla stans tunnelbanestation. Den spårbundna trafiken är full av konstiga förkortningar, men vart yrkesområde har sina egenheter.

    7 februari 2009 kl. 12:23

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s