Värre än vanligt…

Former

ark-1

Efter att ha varit på Stockholms centralstation och köpt biljetter fick jag för mig att besöka den plats man kallar Järnvägsparken. Belägen i Vasagatans utkant mot Tegelbacken har parken mest bestått av brokonstruktioner och planteringar i stora, runda ringar och träd nedstoppade här och var. Stenläggningen kan förstås få fantasin att röra sig helt sakta framåt, men platsen blev förmodligen aldrig vad man hade tänkt och hoppats på när den började ta form på ritbordet.

ark-2

Det ska gå att hitta något här, rabblade jag likt ett mantra för mig själv och visst fanns det något att hitta där. Platser man endast skyndat över någon enstaka gång blir betydligt roligare om man bemödar sig att stanna upp och se efter ordentligt.

ark-3

Mer än så här behövdes inte för att förstå att arkitekten haft något helt annat i tankarna när han ritade platsen. Undrar bara vad för sorts mötesplats det var tänkt som, för i dagsläget är Järnvägsparken mest mötesplats för A-lagarna.

Sedan kan jag inte låta bli att fundera vidare på varför den blev en sådan flopp. Var det för att den hamnade intill livligt trafikerade gator, var det för att den kom att ligga avsides, var det för att det finns få anledningar till att promenera förbi där eller vad var det som hände egentligen?

Annonser

4 svar

  1. Mr Bo

    Hörde Ulo Maasing i Radio Stockholm nån gång på 90-talet, han kallade Järnvägsparken för Stockholms mest övergivna plats. Det stämmer nog, för varför skulle man gå dit? Att fortsätta rakt ner mot vattnet går väl inte, för det finns väl inget övergångsställe där? Går man under järnvägen mot Stadshuset så kommer man till… en annan trafikplats. Att gå den vägen om man ska mot Sheraton verkar också onödigt, det är väl mycket trevligare att gå på andra sidan Vasagatan där man kan titta i skyltfönster?

    1 maj 2009 kl. 05:21

  2. Staffan H

    Mr Bo: Håller med. Järnvägsparken upplever jag som en bit som blivit över, men roliga former att upptäcka fanns det åtminstone.

    1 maj 2009 kl. 10:45

  3. Barbro

    Den översta bilden är kanonbra Staffan. Sköna linjer.

    1 maj 2009 kl. 19:25

  4. Staffan H

    Barbro: Tack! Visst är det roligt och fascinerande när man får former serverade på det viset?

    2 maj 2009 kl. 15:39

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s