Värre än vanligt…

I fritidshusets skåp

Min vän Libby hade fått korn på att jag besökte en loppmarknad härom dagen och undrade naturligtvis var bilderna var någonstans. Den hemska sanningen var den att jag inte tog några bilder inne på loppmarknaden, så för att göra bot och bättring för denna min gruvliga synd plockade jag fram kameran och började min inventering av köksskåpen.

Den första frågan jag ställde mig var naturligtvis ”Vad har jag tidigare inte fotograferat och lagt ut på bloggen?”. Det är lite svårt att hålla koll på den saken ibland. Alltnog, de här föremålen trodde jag mig inte ha bloggat om tidigare, så jag satte igång att fotografera dem och gav katten i att jag inte hade tagit med den utrustning jag vanligen brukar ha. Bilderna blev som de blev och visar vad de visar – ok?!

Pryl 1

Försten ut blev en trevlig bytta, men den är helt omärkt så varifrån den kommer har jag inte en aning.

Pryl 2

Frukostkoppen ovan är det bättre ställt med. Den är av Gustavsbergs tillverkning och i flintporslin därtill. DEK 14R står det under koppen och UP 16R under fatet.

Pryl 3

Den här är liten men naggande god. Märkt Upsala-Ekeby GEFLE i botten och ingår tydligen i en servis vid namn Curry. Dekorativ och trevlig tycker jag att den är.

Pryl 4

Inlägget får avslutas med ett rent bruksföremål i form av en stänkflaska i ”plastic fantastic” för att citera Libby. Innan ångstrykjärnen kom var dessa vanligt förekommande i hushållen. Vägen till släta kläder hette att de stänktes och fick ligga och dra ett tag för att bli jämnt fuktiga. Idag fixar ångstrykjärnen det mesta i den vägen och en besvärlig skrynkla slätas snabbt ut genom att spraya lite vatten på den eller ge den en extra ångpuff. Bägge funktionerna finns i strykjärnet.

Det enda som möjligen kan behöva stänkas idag är lakan innan de ska manglas. Jag har förstått att det inte är många som manglar lakan idag, men jag envisas fortfarande med detta. Hemma i storstaden brukar jag använda stenmangeln. Garanterat släta, glatta och svala lakan, även om det är lite pyssel och jobb med det, men det gör inget. Därmed får det vara slut på skåptitten för idag.

Annonser

3 svar

  1. Tack för bilder 🙂 ! Fina, båda de gula. Jag har själv några gula krukor från Gefle och Bo fajans. Man blir glad av dem.
    Undrar nu: Kan man lämna in sina lakan för mangling hos dig? (Äh, skojar bara :-).

    21 juli 2009 kl. 09:13

  2. Ah! Stänkflaskan! Den är jag uppvuxen med. Kan du förklara varför doften av nystruken tvätt stänkt med stänkflaska doftar MYCKET godare än dito med ångstrykjärn?

    Vet inte om det är dialektalt, men här i Bohuslän envisades en del med att säga dänkflaska…

    Tack Staffan, för din nostalgipåminnelse!

    21 juli 2009 kl. 10:06

  3. Staffan H

    Libby: Så lite så. 🙂 Helt rätt – man blir glad av de där gula krukorna! Fler föremål borde ha den effekten. Tips till dagens stressade människor: Skippa lyckopillren och köp några lyckokrukor istället!

    Mira: Förmodligen finns det lite mer fukt i plagg som stänkts på konventionellt sätt vilket betyder att mer vattenånga avgår från dem vid strykningen. Kombinationen varmt strykjärn mot lätt fuktigt plagg verkar ge en speciell doft av rent och fräscht – eller så är det bara det undermedvetna som spökar, men jag låter mig gärna luras isåfall. 🙂

    Jo, det är dialektalt. ”Att dänka” användes även i Göteborg (och jag fattade först inte vad de menade; samma sak med ”spänner” istället för hinkar). Jag har inte hört det någon annanstans, så det verkar höra hemma på västkusten.

    21 juli 2009 kl. 14:22

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s