Värre än vanligt…

Björkars förbannelse

Björken har sin alldeles egna plats i var svenskt hjärta, den symboliserar Sverige om sommaren på något sätt (vintertid byter vi glatt till tall och gran) och visst är björken ett vackert träd och även ett vackert träslag. Var det inte under 30- och 40-talen som möbler i björk var populära? Att den tidens cellulosalack gulnade är en annan sak.

På min tomt i Bergslagen hade jag tre björkar. Nu finns det bara en kvar. Grannen bredvid lät fälla några träd på sin tomt och tänk vad ljust och luftigt och fint det blev. Utsikten över ängen och dalen blev med ens ännu bättre och när grannen undrade om inte jag ville ta ned de två björkarna som stod alldeles intill hans tomt – han kunde ordna den saken – så tackade jag ja direkt.

Härom dagen var det dags att fälla björkarna. Ett klokt beslut visade det sig. Åtminstone en av björkarna hade börjat ruttna inifrån. Hur sådant ser ut kan du se på bilden ovan. Genom det lilla hålet kunde man se dagsljuset. Flera andra björkar hade visat samma sak sedan de fällts. Tur var att de fälldes i tid. Annars kunde de så småningom brutits av kraftig vind och fallit ned av sig själva och kunnat åstadkomma skador.

En gammal björk må vara aldrig så ståtlig, men den blir inte hur gammal som helst. Ju äldre och högre den blir, desto större är risken att den är rutten inuti. Skönt var det i alla fall att få vara ute i friska och frostiga luften och bära ris och stock. Tanken att träna i ett gym tilltalar mig inte alls, men några timmars varierande arbete ute i det fria ger nyttig motion som jag inte alls har något emot.

 

Annonser

7 svar

  1. Där håller jag med dig fullständigt. Hellre bära ris och stock än att våndas på något svettigt gym. Men att jag byter från löv till barr på vintern. Nä.

    8 november 2010 kl. 09:18

  2. Ja du har alldeles rätt. Jag har en gammal fin björk som jag levt med sedan jag var liten. Klättrat i, suttit under. Den är som min vän men när stormen viner är jag alltid rädd att den ska ramla på huset men ändå så klarar jag inte att såga ner den. Sentimental ja kanske. Björk börjar bli modernt igen. På jobbet har vi köksintredning av björk och den är så vacker så vacker.

    8 november 2010 kl. 18:53

  3. storabh

    Vad är det här för fräck bild? tänkte jag först.

    8 november 2010 kl. 19:05

  4. Staffan H

    Mira: Helt ok för min del – du behöver inte ta efter poeternas kapriser. 😉

    Skogsnuvan: Jag förstår att du har svårt att låta ta ner björken; det hade jag också haft, men det är nog bra om den tas ned under kontrollerade former och innan det är för sent. Vad kul att björk börjar bli modernt igen. Det måste vara ljust och vackert i köket på ditt jobb.

    Storabh: Ibland innehåller min blogg en och annan överraskning för läsarna… 😉

    8 november 2010 kl. 21:18

  5. Några av våra småbjökar hade också ruttnat inuti. Inget man vill ha genom taket en blåsig höst. Men det blev fin ved av dom andra. 13 kubik 🙂
    Plus att det nu är ljusar och mycket mindre löv att kratta upp…

    11 november 2010 kl. 09:40

  6. Alltid skönt att komma ut i naturen och röra på sig 😀
    Jag gillar björk, men ek är favoriten 😀

    13 november 2010 kl. 12:57

  7. Staffan H

    Maria: Att björkar är något man måste se upp med har jag lärt mig nu. Ljust och fint har jag också fått det och jag lär inte behöva kratta upp så mycket löv nästa höst.

    Huskatt: Skönt att vara ute är det och ekar kan vara mycket vackra, i synnerhet när de blivit gamla.

    18 november 2010 kl. 22:58

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s