Värre än vanligt…

Företeelser

Även om ljuset nu börjar återvända återstår några månaders väntan på att den tid då stan verkligen lever upp, så jag började rota bland bilder jag tog i september förra året. Den första var på jonglören. Honom hittade jag vid Slussen. Ursäkta all den politiska propagandan i bakgrunden, men platsen var bevisligen inte valfri. Tydligen har jag lyckats över förväntan i min spelade roll som fotograferande låtsasturist, för han tilltalade mig på engelska. Vi pratade om ditt och datt ett tag innan våra vägar skildes. Lite ovanligt nuförtiden men väldigt trevligt.

En bit därifrån rådde febril aktivitet. Här klättrade folk i alla möjliga åldrar på allt som gick att få fäste på och detta på den här begränsade ytan. Klart intressant, men tyvärr hade det förbaskade autofokuset svårt att hänga med här. Inte kul men jag fick åtminstone någon bild som gick att använda.

I förrgår hade jag lite tid över så jag tog vägen om bokavdelningen i ett varuhus och naturligtvis tassade jag fram till hyllan med fotoböcker. Dessvärre hade jag gått till det fina varuhuset, så de flesta böckerna var utländska och ganska ”basic” i mitt tycke. Dock hittade jag en svensk bok som fångade mitt intresse. Sheraton Years var titeln med undertiteln ”Stockholm Skateboarding 1990-1999”. Fotografier av frilansfotografen Jens Andersson och text av copywritern Martin Karlsson. För designen svarade Martin Ander. Samtliga tre har ett förflutet som skateboardåkare.

Skateboarding som så intresserar mig inte särskilt mycket. Det gör däremot tekniken bakom bilderna. Liv och rörelse är intressant att försöka fånga i flykten med kameran och då helst också få till något som åtminstone påminner om en bra bild. Nu var min nyfikenhet väckt så den boken införlivades i min begynnande samling av fotoböcker. Man lär sig väldigt mycket genom att titta på andras bilder. Sedan vidtar arbetet med att ta vara på inspirationen, men ha integritet nog för att låta bli att plagiera en annan fotografs bildstil. Istället måste man arbeta in den i sin egen stil och göra saken på sitt eget sätt. Det tar ett tag.

Vad har jag tittat på de senaste dagarna då? Jo, svartvita fotografier av de mest halsbrytande konster och väldigt speciella porträttbilder av ett antal av konstens utövare. Det är en intressant blandning av porträtt- och snapshotstil som funkar bra här. För åkbilderna används ofta extrem vidvinkel och dess vinjettering blir en del av effekten i kompositionen. Det finns en rytm, ett tempo i många av bilderna och mörkrumsarbetet understryker ofta detta. Man känner att man tack vare boken får en inblick i en värld som annars skulle varit sluten för de icke invigda. Onekligt lärorikt och intressant.

Det var den läsningen som fick mig att börja titta i arkivet efter mina egna bilder av mer udda företeelser. Jo, en och annan sådan har jag fångat på bild och även några skejtare. Något säger mig att jag också har en dragning åt att fotografera det udda och ovanliga; sådan fotograf, sådana bilder kanske? Därför bestämde jag mig för att lägga ut dem här och nu. Jag hade ju fått en dos inspiration. Nu ska jag studera mera.

Annonser

3 svar

  1. Jag tycker att det är mycket roligare att läsa bloggar där det är mycket foton. Jag försöker ta kort men jag är ju väldigt amatörmässig i jämförelse med andra.
    Nu när du tittar på fotoböcker så vill jag ge dig ett tips.
    Det finns en kvinna här i Jämtland som gör de mest fantastiska magiska bilder jag någonsin sett.
    Gå in får du se.

    http://hemligatradgarden.blogspot.com/

    Du och hon har de absolut tjusigaste bilder man kan se.

    22 januari 2011 kl. 08:36

  2. Mats

    Den här trappmojängen var verkligen spännande att se. I alla fall på bild. Snygg! Var finns den?

    22 januari 2011 kl. 10:28

  3. Staffan H

    Skogsnuvan: Nog tycker jag att du kan få till bra bilder du med och du har ju fantastiska scenerier alldeles inpå husknuten som du visar upp. Ut och öva nu när du har blivit ”friherrinna”. Det är enda vägen till bättre bilder. En av digitalfotografins fördelar är att det inte kostar något. Mantrat ”Gör om, gör nytt, gör bättre” är något jag ständigt upprepar för mig själv. Rätt som det är har man fått grepp om något och då är livet extra kul.

    Min blogg har ju blivit en fotoblogg och bilderna sätter så att säga ramen för vad jag ska skriva om. Tur är nog det, för annars skulle nog bloggen bli min plats på nätet för halsbrytande verbala utsvävningar. Nu ska jag kolla på länken du bifogade och tack för de vänliga orden.

    Mats: Den finns vid Slussen. Trapporna leder till/från Katarinavägen/Stadsgården.

    22 januari 2011 kl. 11:41

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s