Värre än vanligt…

Blötbergets gruva

Gruvlaven (”hisstornet” för malmen) är byggd 1949 och av modern typ, vilket betyder att spelhuset (som rymmer ”hissmaskineriet”) är inrymt i laven. Tidigare brukade gruvspelet förläggas till en separat byggnad.

Blötbergets gruvfält ligger mellan Grängesberg och Ludvika och där är gruvdriften belagd från 1600-talet och fram till våra dagar. Till 1979 närmare bestämt, för då upphörde brytningen. Dagens höga malmpriser bedöms inte vara någon tillfällig boom, utan väntas hålla i sig några decennier. Detta har gjort att gruvdrift i Bergslagen förväntas vara ekonomiskt lönsam och inom några år ska brytningen vara igång i dessa. En av dem är gruvan i Blötberget som ska vara igång igen under 2014.

Det är svårt att få en vettig uppfattning om hur stora byggnadskomplexen är i verkligheten och nu var jag tvungen att prioritera veckans uppgift i form av två bilder. Därtill får vi ta max 36 bilder per motiv vi väljer ut, vilket jag tycker är bra.

Varför begav jag mig då dit? Veckan fotoläxa är två bilder på temat ”Det morbida, det mörka inom dig”. En verklig utmaning och många sidor har jag, men någon sådan sida anser jag mig inte ha. Eftersom min farfar var bergsingenjör är nedlagda gruvor lika med levande begravda för mig. Trots detta lockar de mig att fotografera dem i den utsträckning man nu kommer åt dem. Många kringgärdas fortfarande av stängsel och grindar för att förhindra olycksfall och finns inte sådant är all uppvuxen sly ett minst lika effektivt hinder för hugade fotografer. Alltså fick detta bli min syn på veckans bildtema.

Inte så kusligt, men några fastfrusna kättingar kanske kan få kårarna att krypa utefter ryggraden ändå?

Blötberget var det sista gruvfält min farfar arbetade vid innan han gick i pension, så någon koppling dit finns det i mitt fall. Själva gruvområdet inrymmer nu verkstäder och andra verksamheter. Eftersom jag var där på en lördag förväntade jag mig naturligtvis att där inte skulle finnas en levande själ, men några var där och igång med jobbet en lördagseftermiddag. En av dem frågade om jag ville gå in på området. Han skulle bara veta hur hett jag ville det, men jag lyckades behärska mig och svarade med ett normalt och sansat ”Ja tack, gärna”. Därför vill jag gärna ta tillfället i akt och än en gång tacka denne vänlige man här och nu.

Väggar i varierande stadier av förfall, igensatta fönster, sprickor – och så det här…

För mig känns inte detta som en sentimental utflykt utan mer som en fotodokumentation av ett ställe där gruvdrift funnits en gång. Flera av de gamla gruvlavarna har jämnats med marken, till exempel laven i Bastkärn där min farfar en gång arbetade. Den gruvlaven var förresten ritad av honom. Man kan förmoda att det var fråga om bastanta konstruktioner som skulle klara både tyngden av malmen som hissades upp ur djupet och gruvspelet på övre våningen och de påkänningar som dessa medförde.

Klockan har gått ur tiden om inte sedan urminnes tider så åtminstone för länge sedan, men den visar åtminstone rätt två gånger om dygnet.

Riktigt glad skulle jag förstås bli om jag en dag finge tillfälle att fotografera och dokumentera den återupptagna gruvdriften, men det kanske är att hoppas på för mycket. Å andra sidan är det några år dit, så jag tycker att jag gott kan få ha några illusioner åtminstone ett litet tag.

God luftväxling är det åtminstone här…

Minst lika intressant vore dessutom om jag då och då kunde ta någon eller några bilder på gruvdriftens igångsättande. Å andra sidan består det arbetet initialt av att pumpa ur ett antal miljoner kubikmeter vatten ur de gamla gruvorna, så det kanske inte är så mycket till motiv, eller…?

Servicelucka för gruvspel?

Förresten, det är inte bara Blötbergets gruva som ska sättas igång på nytt. Driften ska återupptas i Grängesberg och Håksberg också enligt lokaltidningarna. Å andra sidan är det inte första gången driften upphör vid Blötbergets gruvfält. Järnmalmen därifrån var fosforhaltig vilket gjorde järnet kallbräckt, det vill säga av sämre kvalitet och därför har brytning där tidvis varit förbjuden.

Sedan Thomasprocessen (en förbättrad version av Bessemermetoden) uppfanns 1879, blev det emellertid möjligt att utvinna smidbart stål även av fosforrik järnmalm, vilket ledde till ett uppsving av brytningen vid Blötberget tills världsmarknadspriset på järnmalm sjönk med dunder och brak och gjorde fortsatt brytning olönsam i över 30 år, för vi måste ju hoppas att återupptagandet av driften blir en lönsam affär.

Annonser

6 svar

  1. Tack för jättefina bilder! Din farfar och min morfar bergsingenjörer. Kanske kände de varandra, eller hade hört talas om i alla fall. Var studerade din farfar och när? Vi får tala mer om det här när vi ses, för det gör vi väl när som helst nu, eller hur…

    28 mars 2011 kl. 16:52

  2. linnea

    Tycker att dom är rätt kusliga så enligt mig har du lyckats bra med läxan. Gillar den första bilden men skulle inte vilja gå in där ensam.

    28 mars 2011 kl. 16:58

  3. Staffan H

    Mira: Tack själv! Det skulle inte förvåna mig om de kände till varandra och farfar hade dessutom ett förtroendeuppdrag i Svenska Brukstjänstemannaförbundet, förmodligen under 30-talet. Farfar studerade, precis som din morfar, i Stockholm och han frekventerade även Petissan. Han var född 1886 så han borde ha börjat studierna omkring 1905-1906 någon gång.

    Ja det gör vi!

    Linnea: Tackar så mycket! Återstår att se vad läraren tycker. 😉

    28 mars 2011 kl. 22:58

  4. Tänk om allt skulle vända igen och gruvor och andra nerlagda gamla industrier skulle komma igång igen. Det är lite kusligt och sorgligt med såna stora gamla hus.

    29 mars 2011 kl. 14:35

  5. De här bilderna tycker jag mycket om. De berättar verkligen en historia även utan din fantastiska text.

    3 april 2011 kl. 21:43

  6. Staffan H

    Skogsnuvan: Nu ser det ju ut som om gruvdriften ska återupptas här och på två ställen till och det känns stort. Var verksamhet som kommer igång är något positivt. En småruggig stämning vilar över gamla gruvor och nedlagda industrier och den kommer bäst till sin rätt i svartvitt.

    Kersti: Tack – det gläder mig verkligen att höra!

    7 april 2011 kl. 21:59

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s