Värre än vanligt…

Hammarby sjöstad, tredje och sista delen

Inläggets titel låter ungefär som om jag påannonserade ett teveprogram, men det får du ta. Hursomhelst, man hittar lite fantasifulla hus på sina ställen. Det här gula huset vann mitt gillande, samtidigt som jag är väldigt glad för att jag inte är fönsterputsare där.

Så börjar vandringen utmed en av f d Hammarbyhamnarnas kajkant. Sjöfartens utveckling har förmodligen gjort hamnar för så kallat konventionellt tonnage eller ”styckegodsare” överflödiga. Sedan länge är det enhetsberedd last som gäller, eller last som kan köras eller rullas ombord beroende på fartygstyp. Trist på ett sätt, men förmodligen har den utvecklingen sina fördelar ur arbetsmiljösynpunkt.

Man har, som du såg på föregående bild, sparat en av de gamla hamnkranarna som minne av den tid som en gång var. Belyst i mörker lär den också vara. Det är med blandade känslor jag tittar på den. Min barndom på Stadsgården 10 kretsade mycket kring de kranar som då fanns på kajen både där och på Skeppsbron. Det var så spännande att se hur grejer försvann ner eller kom upp ur båtarnas lastrum. Då hade de en funktion att fylla. Att behålla en hamnkran som utställningsföremål… jag vet inte…

Just nu är den fräsch, snygg och i gott skick, men hur kommer den att se ut om säg 15 år? Kommer man att bry sig om den då eller kommer den att vara något lågprioriterat som mest ses som en belastning? Har man tröttnat på den vid det laget eller kommer man att vilja behålla den? Frågorna är många, men varför jag frågar mig detta har jag inget svar på, åtminstone inte just nu. Kanske är det barndomsminnena från Stadsgården som spökar, kanske är det nio års arbete på rederikontor som bidrar.

Bästa sättet att skaka av sig sådana tankar är att fortsätta promenaden. Nu var vädret plötsligt ett annat, väldigt mycket annat, än när jag började min promenad. Den här sommaren har inte varit lik någon jag kan minnas. Möjligen sommaren 1992 då det mesta av min semester regnade bort. Här fanns det gott om restauranger utefter promenadstråket och kom det inte musik från dem, fanns det fritidsbåtar som fixade den biten. I värsta fall kunde man få ”avnjuta” musik från två håll samtidigt. Brrrr!

Stora, ljusa, öppna och sommartid gröna innergårdar finns det gott om där. De ser väldigt fina och trevliga ut, men eftersom jag en gång bott vid en sådan, vet jag också att ljud av lekande barn och annat studsar mellan husväggarna och in i lägenheterna. Här kanske det finns tomrum nog för ljudet att studsa ut genom. Praktiskt kunde det dock vara. Om jag ville ta en tupplur på en kvart eller så behövde jag inte sätta äggklockan på ringning. Det räckte med att ställa balkongdörren eller ett fönster på glänt, för längre tid än så brukade det inte ta innan något av gårdens alla lekande barn ramlade och slog sig eller så uppstod viss osämja mellan några. De ljud som då uppstod var mycket bättre och pålitligare än en aldrig så ljudlig väckarklocka.

Det är inte alltid det känns som att vara i Sverige när man går omkring i Hammarby sjöstad. Å andra sidan vore det onekligen intressant att göra om samma promenad en årstid då vädret är mer ogint. Kommer det att vara samma folkliv då? Jag tror inte det. Alla restaurangerna är ett trevligt inslag, men kommer alla att klara sig eller är det viss överetablering i området? Det är ju inte billigt att gå ut och äta en bit mat, även om man måste unna sig något sådant någon gång emellanåt.

Utsikt mot en av de kvarvarande tomterna att bebygga. Här schaktas ut för grundläggningsarbeten och annat som hör byggnadsarbetens begynnelse till. Det dröjer inte så värst länge innan området är färdigbyggt. Ändå är Stockholm i skriande behov av fler bostäder och förmodligen är det samma sak i fler av våra storstäder. Staden växer och växer i allt snabbare takt och man räknar nu med att omkring två miljoner människor bor i Stockholmsområdet. En ny gröna vågen tror jag förstås inte på, men nog vore det bra om allt inte koncentrerades till storstadsregionerna och var ort fick växa och utvecklas i sin naturliga takt.

Därmed var promenaden i Hammarby sjöstad slut. Få se vart jag beger mig härnäst med kameran.

 

Annonser

3 svar

  1. Spännande ställe kan jag tycka men som du säger. Allt är nog väldigt dyrt både att bo där och att äta där. Något för rika människor och inte för oss vanliga.

    31 juli 2012 kl. 21:41

  2. Tack för att jag fick följa med på din lilla runda!

    1 augusti 2012 kl. 20:50

  3. Mira: Tack själv – kul att du hängde på.

    Skogsnuvan: Nybyggt är alltid dyrt, men fräscht och snyggt är det förstås.

    2 augusti 2012 kl. 11:24

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s