Värre än vanligt…

På’n igen!

_MG_9729 bloggver

Det har varit ett rörigt år med ny arbetsgivare och all snurr som hör samman med detta. Jag har fortfarande svårt för tanken att vi anställda ska säljas likt forna tiders auktioner med föräldralösa barn – det par som begärde minst för att ta hand om barnet fick det, men så fungerar det idag med upphandlingar.

Nu har det varit lugnt på fotograferingsfronten ett tag för min del, det är nog dags att ta både ett djupt andetag och ta ut kompassriktningen, men härom veckan hade jag kameran med när jag tog en promenad genom stan på väg hem från jobbet. Det är fortfarande lika roligt att utforska och upptäcka världen med kameran. Något har dock hänt, för jag tog några bilder som visserligen var helt ok, men jag såg en möjlighet att – förhoppningsvis – göra dem bättre så det får anstå tills jag får tillfälle att ta om dem. Sedan kan man alltid hoppas att jag har tänkt rätt.

Kanske är det just det som gör det där med fotografi så spännande; alla möjligheter som bjuds. Jag försöker gå på utställningar för att få inspiration och nya idéer. Alltid är det väl något intryck som fastnar. Sedan skulle en kurs sitta fint, men det får bli till våren. Får se om jag hittar någon jag skulle vilja gå. Jag har lärt mig ett och annat bildbehandlingsknep också, men generellt sett är jag ganska snål med redigeringstrick. Skulle tro att jag är för mycket av ”Old school photographer” för det. Förr hette det att ”bilden skapas i sökaren och inte i mörkrummet”. Idag gör många tvärtom – med varierande framgång, kanske man ska tillägga.

_MG_9741 bloggver

Många åstadkommer riktiga konstverk den vägen och sådant kan man inte göra annat än uppskatta. Andra lyckas åstadkomma sådant som åtminstone jag upplever som ”för mycket av allt”, men tycke och smak är dessbättre olika.

Upptäcker nya sidor av mig gör jag också. Ibland undrar jag om jag inte håller på att utvecklas till en kufisk iakttagare, men åker man tunnelbana till och från jobbet varje dag, kan man inte  undgå att se hur världen förändras och vi med den. Nu sitter så gott som alla och pysslar med en smartphone eller surfplatta, det förs jobbsamtal före kl 8, man kollar Facebook eller skickar e-post. Samtliga sitter i sin egen lilla värld. Ett rätt intressant fenomen, samtidigt som jag undrar vad nästa steg ska bli. Den som lever får se.

 

Annonser

2 svar

  1. Så glad jag blir att du äntligen skrivit på din blogg Jag har verkligen saknat dina bilder. Visserligen finns dom på facebook men de känns mer personligt att läsa din blogg med lite bilder och lite text. Välkommen åter hit Hoppas du fortsätter skriva och visa dina fina och numera väldigt konstnärliga bilder. Även om jag inte kan fotografera så kan jag njuta av att titta och förstå det vackra och märkliga man kan göra med kameran. Det tror jag att du förstår.

    24 november 2013 kl. 18:23

  2. Tack så mycket. Det blir förmodligen och förhoppningsvis ett inlägg då och då.

    19 december 2013 kl. 22:37

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s