Värre än vanligt…

Flyktingfrågan

_MG_6552 B

Att den enorma flyktingströmmen till Europa upptar en stor del av nyhetssändningarna torde vara allom bekant. På Facebook delas uppfattningar för och emot hej vilt. Att dela där är lätt, men hur mycket är sant, hur mycket är tyckande och hur mycket bygger på faktiskt vetande? Är det någonstans källkritik borde vara ett obligatorium så är det på Facebook! Alltså väljer jag att inte härja vilt där i den här frågan – jag härjar i min blogg istället.

Min grundsyn i frågan: Nu är det som det är och då måste alla hjälpas åt och dra sitt strå till stacken. Problemfritt kommer det inte att bli.

Det finns flera olika internationella konventioner om flyktingar, asylfrågor mm och de Sverige har ratificerat ska Sverige också följa. Därmed regleras också vilka som kvalar in på att få skydd här. Den grannlaga uppgiften att sålla agnarna från vetet är inte helt lätt när de svärmar in till Europa likt Egyptens gräshoppor efter resor på många, långa, krokiga och farliga vägar där liv släcks och smugglare kan göra storkovan.

Så här många människor har inte varit på flykt sedan andra världskriget, så det är 70 år sedan världen upplevde något liknande. När det dåvarande Jugoslavien föll samman för drygt 20 år sedan trodde vi också att antalet flyktingar som kom hit undan strider och etniska rensningar skulle orsaka katastrof, men så blev det inte.

Jag tror att en bidragande orsak var att här redan fanns landsmän som kommit hit på 50- och 60-talen, som visste hur Sverige fungerade och därför kunde ge den information och hjälp de nyanlända behövde för att komma igång i det nya landet. Så lär det inte bli den här gången, men de redan integrerades antal motsvarar inte på långa vägar behovet. Ej heller var ensamkommande flyktingbarn något större problem på 90-talet, men det är det idag.

Därför tror jag att vi måste alla vara beredda på att dra vårt strå till stacken när och om tillfälle ges. Just nu är sannolikt ett antal europeiska stater i chocktillstånd, men när det värsta lagt sig kommer det förmodligen att ges olika möjligheter att vara med och bidra till något. Bara att hoppa på ett lämpligt tåg om tillfälle ges. Alla kan vi bidra med något.

I Sverige har vi onekligen gott om plats för fler. Problemet är bara att där det finns gott om plats, finns i gengäld inga arbetsplatser och det kan rimligen inte finnas hur många pizzerior och kebabhak somhelst. Här tror jag politikerna måste börja ändra sin glesbygdspolitik genom att tänka om och tänka nytt. Några underverk är inte rimligt att förvänta sig, men bättre något än inget alls.

Stora omvälvningar som denna ställer oerhörda krav på samhället och därför blir just det mesta så här inledningsvis frågor som måste lösas politiskt. Ska vi börja från början så undrar jag:

  1. Varför finns det ingen världsomspännande och respekterad organisation som kan slå näven i bordet åt de flesta länderna i Mellanöstern? Hela den regionen börjar anta skepnaden av en tickande bomb bestående av ytterst bräckliga demokratier, en totalitär teokrati, ett gäng ruttna makthavare och stater som existerar till namn och territorium, men som saknar fungerade samhällsstruktur. Lägg till några terrorgrupper som påstår sig agera efter religionens budskap. Någonstans här och var finns enstaka stater som faktiskt fungerar, det är sant, men ändå.
  2. FN finns förvisso, men verkar fortfarande efter den maktbalans som rådde vid andra världskrigets slut. Sedan dess har mycket hänt, men inte i Säkerhetsrådet eller i högkvarteret. Börjar FN avvecklas till en institution byggd på tradition?
  3. Håller en del av FNs forna makt och möjlighet att påverka och lösa konflikter att sakta glida över till EU?

I Sverige måste politikerna börja bli tydliga med vad som gäller. Annars hotar ett misslyckande av gigantiskt format. Därför vore det bra om vi alla redan här och nu är överens om att i Sverige gäller svensk lag, andra lagar och uppfattningar om rätt och fel accepteras ej.

Religionsfriheten är skyddad i lag och var och en har sin fulla rätt att utöva sin religion. Dock är det så att i den här delen av världen har kvinnor rätt att vara självständiga och något moraliskt kontrollorgan, formellt som informellt, behövs därför inte.

Vi ska inte ha små isolerade öar här och var där det anses opassande att en kvinna klär sig på ena eller andra sättet, vistas utomhus ensam, måste stå ut med att vissa ropar oförskämda saker till dem om de inte passar in i normen osv. Det är också så att ska en familj ha en dräglig ekonomi fordras det numera att både mannen och kvinnan yrkesarbetar. Den som kommer till en arbetsplats i Sverige löper även stor risk att få en kvinnlig chef och det är bara att gilla läget.

Det är förvisso inget lagbrott, men här hälsar vi genom att ta varandra i hand. Utomäktenskaplig beröring existerar inte som begrepp. Klädseln är också vars och ens ensak, men vi har inte för vana att låta våra kvinnor gå omkring i någon sorts förpackning. Här är det bara personer som inte har rent mjöl i påsen som har anledning att maskera sig på ett eller annat sätt.

Den som har läst ända hit har förmodligen redan dragit slutsatsen att religion är något som ska tillämpas på ett sådant sätt att det underlättar för trevlig och fin samvaro människor emellan – inte för att försvåra densamma genom att bygga upp osynliga murar mellan dem. Dessutom har islam ett väldigt fint sätt att uttrycka eventuella problems lösning på, nämligen ”Intet tvång i religionen” (och det är verkligen något IS borde ta till sig).

Språkbruket må ha förändrats åt det råare hållet till, men det är fortfarande inte riktigt ok att ropa könsord till varandra. Stolthet har vi inte som begrepp i den här delen av Europa och vad jag har sett kan påstådd ”stolthet” lika gärna vara en förskönande om skrivning för vad som på svenska brukar kallas för ren och skär dumhet.

Vi lever i kunskapssamhällets tidevarv. Grunden till att kunna ta in kunskap och information heter här svenska språket. Det må vara krångligt ibland men är fullt möjligt att lära sig. Man lär sig aldrig tillräckligt mycket svenska; jag hittar fortfarande nya ord och möjligheter att uttrycka mig. Alltså är språkinlärning en ständigt pågående process som tar slut först den dag man dör.

Kunskapssamhället i sig är en konsekvens av att det finns ytterst få enkla och okvalificerade jobb på arbetsmarknaden idag. De allra flesta arbeten fordrar gymnasiekompetens. Sverige har, totalt sett, en stor utbildningsinsats att se fram mot. Visst kostar det pengar, men det börjar betala sig den dag vi får skatteintäkter från dem vi utbildat. Hur man än vänder och vrider på det, har ett människoliv inget pris – det är ovärderligt.

Samtidigt fordras det en hel del av oss svenskar också. Vi måste försöka vara öppna och välkomnande. Ett artigt och trevligt bemötande betalar sig alltid. Samtidigt kan vi också så små tankefrön. Vi behöver inte jämt och ständigt anta att ”de vill ha det så här, de lever ju annorlunda än vi, de kommer ju från en annan kultur”. Vi kanske därigenom snyter dem på möjligheten att upptäcka och förstå något som skulle kunna jämna vägen in i det svenska samhället.

Kanske ska vi också, om situationen är lämplig för det, våga hjälpa dem med svenska språket genom att rätta när de säger eller skriver fel. Vi kan också göra livet drägligt för dem som kommit hit genom att själva ta reda på det mest elementära om deras länder, språk och om islam om man nu vill det. Med Google som verktyg är det inte svårt, det tar bara några väl använda minuter i anspråk. Du kan ju alltid kolla någon uppgift som en inledning i ett samtal.

Trevligt sätt och därför lämpligt är att låta bli att bombardera människor med frågor om vad de tycker om än det ena än det andra utifrån olika knäppa perspektiv. Låt dem få vara alldeles vanliga medmänniskor som man lär känna undan för undan. Det är bäst och artigast så. Politik, sex och religion är för övrigt saker man bör undvika att diskutera eller fråga om i formella sammanhang. Vill du riskera att dra igång rejäla reaktioner i ditt hem så var så god och skyll dig själv!

Slutsats: Det blir så bra som vi gör det till. Perfekt kommer det aldrig att bli, men det krävs arbete och engagemang från bägge sidor om det ska leda någon vart. Sluta därför tjafsa – gör något konstruktivt och vettigt istället!

 

Annonser

11 svar

  1. Maria

    Vilket bra inlägg!

    22 oktober 2015 kl. 07:48

  2. Det som skrämmer mig värst är alla dessa bränder. Vem gör sånt? Vilken ondska håller på att sprida sig i landet? Vilka vill dessa stackars människor så illa som lidit så och så komma till detta. Jag blir förtvivlad.

    22 oktober 2015 kl. 09:07

  3. Tackar så mycket! 🙂

    22 oktober 2015 kl. 10:26

  4. Ja det undrar jag också. Flera tilltänkta flyktingboenden går nu inte att använda och det gör inte precis situationen bättre. Häromdagen tände man ju eld på en anläggning som var i bruk, det vill säga det bodde flyktingar där. Hur kan man bara göra något sådant?

    22 oktober 2015 kl. 10:28

  5. Anonym

    Håller i princip med dig i vad du skriver. Våra politiker måste tänka till en bra bit utanför nästippen för att det här åtagandet ska gå i lås. Umgänges – och könsrelaterade frågor sammankopplade med en främmande religion måste av anländande flyktingar anpassas till det svenska samhället och våra lagar och sedvänjor. Det får inte bli så att vi måste anpassa oss efter dom. Det gamla svenska ordspråket: man får ta seden dit man kommer, måste också gälla de flyktingar som av fri vilja sökt sig hit och avser att stanna här. I annat fall är risken stor för att vi får differenta samhällsbildningar i vårt land som medför samhällsfarliga spänningar, som rentav kan mynna ut i inbördeskrigsliknande konflikter.
    Eftersom den islamska kulturen är väldigt hårdför och inte medger eftergifter eller kritik, så måste anländande flyktingar med den kulturen redan från början få besked om vad som gäller i vårt land och på något sätt underteckna en acceptans att de underkastar sig våra lagar och förordningar om de vill stanna kvar här. Svenska språket är en viktig faktor i sammanhanget och liksom i vårt grannland Danmark måste de som vill bli medborgare kunna landets språk.
    Vi har en massiv invandrarskara som till allra största del har islam som religion och visst har vi religionsfrihet i vårt land, men man skall veta att islam ständigt strävar efter världsherravälde och att man inte aktar för rov att använda vår religionsfrihet i eget syfte för att nå de uppsatta målen. Religionens lagar för dem gäller mot människor med samma religion. Alla andra är otrogna och betraktas av fundamentalister som hundar.
    Vi är för godtrogna och lättlurade i vårt,land. Vi måste börja se efter hur verkligheten gestaltar sig, annars kommer vi in i en situation som vi kanske inte klarar av.
    Våra närmaste grannländer Finland, Norge och Danmark har insett allvaret. När skall svenskarna börja göra det?

    22 oktober 2015 kl. 12:02

  6. Anonym: Som i alla nya relationer människor emellan, kommer en ömsesidig anpassning att bli nödvändig. Man kan på goda grunder utgå från att den anpassningen blir störst från flyktingarnas sida och modest från svenskarnas. Du har skrivit väldigt mycket med referens till islam och jag säger som så att genom att flytta till ett annat samhälle måste man acceptera de seder och bruk som gäller där. Annars är det som så att det är bara en liten klick av världens muslimer som är så fundamentalistiska som du antyder. För den stora majoriteten är religionen en privatsak och fundamentalisterna har egentligen inte förstått något alls av sin religion. Tyvärr har svenska medier för vana att bara låta de rabiata få komma till tals, vilket är synd eftersom deras syn på saken då blir normgivande. Alla behöver heller inte per automatik vara praktiserande. Det finns även rena ateister även i den delen av världen. Mänskligheten är en färggrann palett.

    22 oktober 2015 kl. 12:16

  7. Bobo Lönnemyr

    Tack Staffan för att du sätter ord på vad jag tror många känner!

    Därtill en kommentar. Om vi ska uppnå en god integration och lyckas att slussa in nykomlingar i samhället på det sätt som vi och säkert även de önskar så kan vi inte bara lämna dem vind för våg efter registrering. Nåja, jag vet att det finns personal på förläggningarna, men jag tror inte de räcker till för att lotsa nykomlingarna tillrätta bland det svenska samhällets myndigheter, funktioner, traditioner och vett och etikett. Det kommer att behövas en (många!) hjälpande, vakande och övervakande hand, som pekar i rätt riktning och som harklar sig menande när stegen går i fel riktning. Fortsätter fotstegen att gå i fel riktning måste den vakande handen kunna hårdna i nödvändig omfattning. Det gäller för övrigt oss andra också!

    Jag önskar att varje nyanländ fick läsa din text, översatt till sitt eget språk. Sen skulle en av rutorna ”Accepterar” eller ”Accepterar inte” kryssas i och en namnteckning och ID-kontroll bekräfta avtalet. Därefter en av två dörrar ur lokalen…

    22 oktober 2015 kl. 21:46

  8. Bobo: Tack för din kommentar! Jag tror inte heller att personalens insatser på flyktingförläggningarna räcker till, hur gärna de än må vilja och önska. Här måste goda krafter av alla möjliga slag hjälpa till och jag är övertygad om att de allra flesta som kommer hit verkligen vill komma in i samhället och kunna bidra till något gott i framtiden.

    22 oktober 2015 kl. 23:42

  9. Jonas Bobjörk

    Sen är det ju också så att alla som flyr därifrån är inte muslimer heller. Det finns ju kristna därnere, eller fanns kanske. Och de har ju ännu större anledning att fly från islamska fundamentalister. Men väldigt många tror att alla därnere är muslimer, eller ja till och med att alla är muslimska fundamentaliser. Har sett folk som skrivit inlägg att vi inte borde ta emot ”islamister” utan bara kristna. Men vad är en ”islamist”? Ska vi fråga folk vilken religion de har innan vi släpper in dem? IS ger sig på alla som inte passar in i deras ram. Och den är väldigt liten så även andra muslimer måste, i deras ögon, dödas. Ska då inte även dessa få söka sig till säkerhet? Eller ska de förföljas för sin religion i Sverige istället?

    23 oktober 2015 kl. 10:14

  10. Jonas B: Du sätter fingret på något väldigt viktigt, nämligen det faktum att allt inte är svart eller vitt när det gäller religion. Den som behöver skydd ska också få det enligt de internationella konventioner som finns. Då är definitioner av mer eller mindre religiös ointressant. Klart det finns kristna där också, men i deras fall tror jag flykten började ta fart när IS började närma sig. De var onekligen perfekta måltavlor för dem.

    25 oktober 2015 kl. 17:33

  11. Välgörande att läsa nyktra reflektioner, tack! Ibland blir man ju ängslig dessa dagar.
    Men nu tror jag även vi lågmälda börjar höras, vilket känns bra.

    På FB m m skrivs så mkt skit att jag inte uppehåller mig där, men funderar en del för mig själv:
    https://lenaikistaminnen.wordpress.com/2015/10/15/inte-for-att-jag-kan-det-har-men-funderar-gor-vi-val-alla-i-dessa-tider/

    Vi får hälpas åt och lösa uppkommande problem efterhand. Var o en ska få vara som den vill. Alltid under förutsättning att det inte skadar någon.

    Så får man lösa problemen, och göra avvägningarna därifrån.

    27 oktober 2015 kl. 13:30

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s