Värre än vanligt…

Tystnaden och jag

_MG_9826 B

Jag var uppe i Kopparberg förra helgen och eftersom vädret var ok, åtminstone i mitt tycke, passade jag på att ge mig ut några timmar. Bil en bit, stanna på lämpligt ställe, ta några bilder och så vidare till nästa ställe fick bli konceptet för dagen.

_MG_9833 B

Det blev också en dagsutflykt mellan snöfallen; det hade snöat innan jag gav mig iväg och det började snöa på sluttampen av utfärden. Tack och lov hade det inte snöat några större mängder då, för grusvägarna jag körde på var inte plogade och så värst många hade inte kört där före mig. Det var åtminstone fullt möjligt att köra på dem, men jag börjar förstå nyttan med en SUV om man bor i sådana trakter. Lägger man till ”och om man har mitt fotointresse” kommer man sanningen närmare.

_MG_9839 B

Snön gjorde att jag även kunde uppfatta kalhyggena som tilltalande för ögat och kylan gjorde marken lätt att gå på. Förskönande omskrivningar som ”föryngringsyta” är inte något jag tänker ta till mig eller använda mig av. Alltnog, på ett sådant ska det lämnas några trädrester kvar åt fåglar och vissa små lustiga djur som behöver chansen att leva efter sina villkor. Kan man inte åstadkomma det på naturlig väg måste man givetvis fixa det så här. Lite konstigt ser det ut, men det ger också möjligheter för andra – fotografer till exempel.

_MG_9843 B

Tystnaden! För en storstadsmänniska känns den ovan och jag tror att den kan upplevas som skrämmande. Eftersom jag alltid bott i storstäder, måste jag nog erkänna att jag förundrades över att jag kan njuta av den så mycket. Åtminstone ibland ska jag väl tillägga för säkerhets skull.

_MG_9861 B

Alldeles knäpptyst var det förstås inte. En hackspett hördes på håll, vindens sus och även ljudet av rinnande vatten. Bara jag, min kamera och naturen. Inte en enda bil syntes eller hördes under de timmar jag var ute. Jag kände mig inte det minsta orolig utan trivdes med tillvaron och känslan av att kunna vara del av något stort. Biologer, geologer och andra som intresserar sig för sådant som ligger ämnet nära har förstås en vetenskaplig syn på saken, men för mig finns det också en känsla som inte kan innefattas i någon vetenskap, men som jag upplever starkt vid tillfällen som detta. Den får mig att känna mig trygg och må bra.

_MG_9897 B

Normalt tycker jag att landskap sällan blir bra på bild; det blir ofta ”platt” och rätt trist, men det här landskapet låter sig snällt fotograferas. Det faktum att dagarna nu blir längre gillas och jag kunde glatt konstatera att jag hade vettigt ljus en bra bit in på eftermiddagen. När jag tog den här bilden hade det börjat snöa igen. Senare på dagen vräkte det ner snö, så jag är glad att jag tog chansen att komma ut i friska luften ett tag.

 

Annonser

10 svar

  1. Maria

    Just den där känslan att vara del av något stort, något rätt så oförklarligt är en stor känsla. Vi finns här och nu och allt annat med.

    20 februari 2016 kl. 13:06

  2. Maria: Något sådant ja!

    20 februari 2016 kl. 13:38

  3. Då förstår du hur jag har det som alltid måste åka på smala oplogade grusvägar och riskerar att möta plogbilar som tar hela vägen. Här skulle det också kunna vara tyst om inte skogsmaskinerna dundrade omkring och gjorde kalhyggen överallt. Nu snöar det på tvären här och min bloggkompis Skatan har just åkt hem till Nyköping igen.

    20 februari 2016 kl. 17:47

  4. Skogsnuvan: Det kan jag! Har inga problem med att ”översätta” Fisksjövägen till vinterförhållanden. Skogsmaskiner som väsnas? Fy attan! Här är det blötsnö i mängder just nu. Så trist!

    20 februari 2016 kl. 18:15

  5. Jag brukar kalla mina 4W bilar för miljövänliga 😃 Ja för kommer man inte längre ut i naturen? Jag var resande här i Norrland och hade jag inte haft min suv hade jag inte tordasts gett mig ut på vägarna ens… Minst 5000 mil / år åkte jag… Jag känner igen lugnet i dina bilder 😃 Det andas också frihet uti den härliga naturen 😃

    21 februari 2016 kl. 12:00

  6. Landskap blir Värkligen fint om man tar bilden med känsla, och det ser jag att du har. Rätta känslan..
    Många fina bilder.

    Hejsvejs

    21 februari 2016 kl. 19:01

  7. Jag har själv grymt dåligt tålamod att ta bilder rent generellt. Just natur- och djurbilder är så grymt svårt att sätta, så efter varje försök blir besvikelsen så stor att man låter det vara, även om övning ger färdighet.

    Tycker däremot att du satt dina riktigt bra här! 🙂 Ger du kurser? Är du dyr? Ska jag hänga med till Köppäbä nån helg? 🙂

    22 februari 2016 kl. 10:17

  8. Åke: Jag gillar din beskrivning av begreppet ”miljövänliga bilar” och det ligger onekligen något i vad du säger. Blir också glad när du hittat något i mina bilder.

    23 februari 2016 kl. 23:12

  9. TantGlad: Hej och tack för din kommentar! Det gläder mig mycket att du uppfattade den känsla jag ville förmedla.

    23 februari 2016 kl. 23:13

  10. Mats H: Kurser kanske jag skulle ge – åtminstone kurs i fotografi efter mitt huvud. Så värst dyrt för en fotokurs skulle det nog inte bli och vi skulle kunna börja i dina trakter. Där finns ju gott om fina motiv. Fler intresserade?

    23 februari 2016 kl. 23:15

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s