Värre än vanligt…

Tänk om inte…

Plötsligt dök en text upp i mitt huvud och pockade på att få bli nedskriven, så jag gjorde som den sade åt mig. Den hör förmodligen inte till litteraturens mästerverk, men jag hade roligt medan jag skrev den.

Tänk om inte om hade varit – nej, tänk en gång till istället! Vad kan du göra åt det? Ingenting och vad tjänar det då till att fundera över något hypotetiskt, något som kunde ha varit eller blivit, men som aldrig inträffade, något som aldrig blev av? Sådana tankar kan förvisso kännas bra att tänka ibland och visst kan de ge tröst och lindring, men den effekten varar bara för stunden och är bedräglig till sin natur. Snart visar den sitt rätta ansikte och slår tillbaka med den kraft som bara en sanningens insikt kan göra. Den gör ont! Den ställer obehagliga frågor.

  • Hur kan du vara säker på att det verkligen kunde ha blivit så?
  • Jag vet inte.
  • Tror du att du hade blivit lyckligare om det hade inträffat?
  • Ja, det tror jag .
  • Just det, du tror, men du kan inte veta. Varför sitter du med sådana funderingar? Du är ju inte säker på något, det är bara önskningar och antaganden.
  • Jag vet inte.

Det bästa måste istället vara att tänka på det som verkligen blev av, det som vi upplevde och kunde påverka. Saker som faktiskt hände – på gott och ont förstås. Det perfekta livet existerar inte, den som säger sig leva ett sådant ljuger; en människas liv är glädje och sorg, en människas liv är kloka beslut och hopp i galna tunnor om vartannat kryddat med ett och annat klavertramp. Blandningen av dem kallas erfarenheter. Det är dem vi ska lära oss av, det är dem vi kan hämta kraft från för de är verkliga. Hjärnspöken hjälper oss inte. Vi måste lära oss att leva med tillfällen som gått om intet och chanser vi missat istället för att älta dem om och om igen. Vi måste lära oss att leva med att saker inte blev som vi tänkte, att vi inte kunde påverka ett och annat, vi måste lära oss att leva det liv vi lever och göra det bästa av det.

Vi måste försöka ta vara på ljuspunkterna, spara dem till tillfällen när vi behöver dem. Livet är upp och livet är ned ibland. Ömsom höga berg, ömsom djupa dalar och aldrig vet man vad som kommer bakom nästa krök. Barn kan vi endast önska hälsa och lycka, resten måste de själva ordna. Då är det uttänkt, men det har vi, som så mycket annat, svårt att acceptera. Med vilken rätt stjäl vi deras möjligheter att bygga upp egna erfarenhetsbanker? Jag tror vi vill skydda dem från smärtan som uppstår när något inte blir som tänkt, när en önskan inte slår in, trots att vi egentligen vet att vi inte kan. De måste få göra sina ”om inte” till erfarenheter de med.

Kanske består lyckans recept av förmågan att omvandla ”om inte” till konstaterande som att ”så kunde det ha blivit, men så blev det inte. Det är ok, det blev bra ändå”. Insikten om att man aldrig kan få veta hur det kunde ha blivit, så varför fundera mer över saken. Så lätt att skriva, så svårt att göra ibland.

 

Annonser

5 svar

  1. Maria

    ”Om inte om”, jag tänker sällan på sånt men jag har med åren insett att det som inte blev istället blev något annat som jag annars hade missat. Jag tror ju på att det finns en slags mening med allt. I mitt fall oftast livsläxor – verkar enklare för mig att skriva TRI än att lära av erfarenheter 😉

    19 maj 2016 kl. 23:04

  2. Brukar inte heller ägna så mycket tid åt det, men det kunde ju bli en text av det. 🙂 Att skriva Tri är en variant av att lära av erfarenheter – bestämmelserna har oftast kommit till ”på förekommen anledning”.

    20 maj 2016 kl. 07:01

  3. Jo nog brukar jag tänka så ganska ofta. Varför i fridens namn flyttade jag inte med resten av familjen till Skåne när jag var 16 år. Varför vågade jag inte gå konstfack när jag kom in. Varför var jag tvungen att jobba ett helt liv med det som jag inte alls gillade. Ja det finns tusen frågor om hur det skulle ha blivit om jag gjort andra val men vad tjänar det till. Det blev som det blev och ibland kan det kännas bra och ibland inte. Nu kan man ju i alla fall inte ändra på något och jag vet att min feghet är roten till allt.

    20 maj 2016 kl. 08:22

  4. Jag tänker nog alldrig så….Det som sker ”sker” .

    Nu måste jag läsa vidare i din blogg. Hittade hit genom skogsnuvan.

    Ha en fin dag ! Hej svejs.

    26 maj 2016 kl. 12:39

  5. Hej Tant Glad och välkommen hit! 🙂

    4 juni 2016 kl. 11:59

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s