Värre än vanligt…

Uppladdning

_mg_3978-b

Idag har jag dragit igång lite saker med kontaktsjuksköterskans hjälp. Bland annat har jag begärt att få kontakt med kuratorn, så får vi se vad det ger. Det borde vara ett mer effektivt sätt att få reda på vilka möjligheter som eventuellt finns än att hålla på att luska och forska själv.

Såsom varandes hemma och sjukskriven har jag kollat veckans extrapriser i livsmedelsaffären så nu har jag handlat köttfärs på extrapris och lagt in i frysen. Djupfrysta kycklingfiléer fanns det också till extrapris den här veckan, så det blev en förpackning sådana också. Det är allt en jäkla tur att jag är hyggligt kunnig på matlagning när situationen är som den är, för genom att laga maten själv kan man spara mycket pengar. De senaste veckorna har jag även bakat matbröd för att spara ytterligare. Förhoppningsvis kommer jag inte att associera matlagning med sjukdom och ont om pengar den dag det här är över. Jag ska nog vara glad för att jag är frisk nog att orka göra sådant utan att det är besvärligt, för det är inte alla förunnat.

Det finns även ork till att sköta sådant som tvätt och städning. Ägnade några timmar av dagen åt strykning; jag tvättade i lördags. Skulle dock vilja köpa ytterligare några par byxor och några skjortor, men det får anstå tills vidare. Hemma går det bra att hasa omkring i mjukisbyxor från stora Ica-butiken och de kostade bara 129:- paret. Att gå utanför dörren i sådana? Till soptunnan och tillbaka som längst. Absolut inte mer än så! Att jag är sjuk betyder inte att jag inte vill se prydlig ut.

Andra viktiga rutiner är att försöka röra på sig och jag försöker ta en promenad varje dag. Det faktum att jag för närvarande inte köper månadskort utan åker på reskassa gör att jag tänker två gånger innan jag startar en resa, eller så åker jag tunnelbana eller buss åt ena hållet och går hem. Tänker jag ”sparade pengar, sparade pengar, sparade pengar” går det mycket lättare.

Imorgon ska jag ta kontakt med min fackförening och se om de har något att trolla fram. Oavsett utfallet tror jag att det är bra att kontakta dem. Det gäller bara att se till att skriva ned det viktiga, för behandlingen gör att mitt minne inte alltid fungerar som det brukar. Jag bloggar inte om det här för att försöka sno åt mig sympatier och att folk ska tycka synd om mig utan för att erfarenheterna kan hjälpa andra i ungefär samma situation. Kanske kan det också bli något som kan vara användbart i förebyggande syfte. En del av morgondagen ska nog användas till att försöka ställa samman en del information som kan vara användbar.

Nu är det dags för operation uppladdning!

 

Annonser

9 svar

  1. Maria

    Om man bortser från att du i det här läget ”måste” så gör du ju en del kloka saker – som med maten att laga själv och baka. Godare, mer näringsriktigt och en slags terapi det med. Och månadskortet, jag brukar tänka på ”förr i världen” när människor hade bra mycket längre arbetsdagar än vad vi har men ändå promenerade och cyklade till jobbet. Funderade på det i helgen när jag var kattvakt och promenerade ist för att ta bil eller buss runt här i söderort. Gick nog förbi dina krokar med 🙂
    Men vad vill människor ha? 6 timmars arbetsdag? Ibland undrar jag hur mänskligheten tänker och hur vi prioriterar.Vi orkar ju ändå inget och är bara bekväma, mer tid för Netflix kanske?
    Jag prioriterar att gå i mina slitna joggingbrallor till butiken och andra ställen hahahahaha, att vara prydlig har ingen prio för mig 🙂

    Ser fram emot fler inlägg om hur du hanterar allt detta.

    20 september 2016 kl. 07:10

  2. Så bra att du tar kontakt utåt. Ibland vet man ju inte själv vilka möjligheter man har. Man är alldeles för dålig på att söka hjälp. Du är ju modig som inte deppar ihop och jag vet att du är en riktig kämpe och din blogg kan säkert hjälpa fler som är i en risig sits

    20 september 2016 kl. 08:46

  3. Maria

    Och jag måste tipsa om att koka bönor och linser – det är ju min grej. Billigt och gott! Och säsongens grönsaker, nu kommer alla billiga rotfrukter i mängder. Precis sån mat som man behöver för att hålla kroppen stark win-win 🙂

    20 september 2016 kl. 09:08

  4. Monica

    Jag tror precis som du själv att det är bra att du ser över vad du kan göra i form av rörliga kostnader och neddragningar du tidigare inte känt var direkt nödvändiga. Man känner sig alltid bra och upplyft av sådant och det hjälper till att få bättre överblick över ekonomin. Eftersom jag, som utlandsboende och dessitom pensionär inte alls var medveten om din prekära situation rent ekonomiskt har jag också löst på. Och förskräckts över att det nu i Sverige ser ut så här. Det vrrkar ju uppembartbatt du ligger över FK:s utbetalnhstak vilket du inte kan göra något åt. Som jag förstår det är det ett fack- och arbetsgivaransvar att täcka upp i så hög grad det går till din reella inkomst. Mer än 90 procent verkar man trots det inte kunna komma upp i. Som jag förstår det har du inte haft en privat sjukförsäkring (ofta kopplad till pensionsförsäkring) utan behöver sätta dig med facket och gå igenom med dem vad deras kollektivförsäkring ger. Arbetsgivarens ansvar möste du ju också få hjälp att definiera, särskilt efter de nittio dagarna. Bra att ta hjälp av kurator!!

    20 september 2016 kl. 09:52

  5. Monica

    Jag vill även tipsa dig om en annan sak. Det gör jag utifrån att mitt och mannens liv plötsligt rasade från total autonomitet till allvarlig sjukdom för oss bägge inom loppet av några månader tidigare i somras. Inte cancer men konsekvenser av svår hjärt-kärlsjukdom och i mitt fall en långvarig och till sist mycket allvarlig tarmsjukdom som fick opereras dramatiskt och akut. En omfattande och allvarlig operation med mycket lång konvalescens som jag befinner mig precis i början av. Dessutom med galopperande grå starr som inte kunnat åtgärdas pga sjukdomarna och som försatt mig i ett tillstånd med knapp ledsyn.

    Jag tänkte tidigare som du. Bra att ha matråvaror i frysen så här har legat fransk köttfärs och kycklingfilé, otillredd. Hade jag vetat hur extremt sjuk och totalt utmattad jag skulle bli hade jag också gjort enklare rätter av detta och fryst in för att bara kunna ta ut och tina upp portionsvis. Det gjorde jag inte – man kan ju inte riktigt veta hur svag man kommer att bli. Jag har ingen aning om hur din behandling kommer att påverka dig, kanske blir du inte alls lika dålig som jag eller bara under kortare tag. Då går det ju bra med matlagning. Kanske blir du inte påverkad alls, jag vet inte mer än det man hört och det är ju i hög grad varierande.

    Ett annat tips jag vill ge dig är att fundera över uthyrning temporärt. Kanske hjälper det finansieringen av ditt hus i Bergslagen och har du tillräckligt stor lägenhet i stan är det många som använder sig av Airnb BnB. Det finns alltid lösningar, det gäller bara att hitta dem!

    20 september 2016 kl. 11:55

  6. Maria: Det är både roligt och skönt att vara pysslig i köket och det stämmer att folk gick eller cyklade till jobbet i större utsträckning förr, men då hade de oftast lite kortare väg till jobbet än vad många har idag. Man kan undra hur vi tänker och prioriterar, men jag tror också att det är så mycket som snurrar runt vissa att det är svårt att tänka klart och göra rationella prioriteringar.

    20 september 2016 kl. 23:14

  7. Skogsnuvan: Man vet alldeles för sällan vilka möjligheter man har och det är synd, för hade man bättre koll, skulle man kunna vidta vettiga åtgärder i tid.

    20 september 2016 kl. 23:15

  8. Maria: Jag har funderat på att göra några grytor. Där kan både bönor, linser och rotfrukter vara goda, billiga och nyttiga ingredienser. Ska fundera på några recept innan jag skrider till verket.

    20 september 2016 kl. 23:16

  9. M0nica: Hjärtligt tack för alla tips och för omtanken! Det är mycket att skaffa sig grepp om och många tankar snurrar runt, men jag jobbar på saken. Det har hänt en hel del sedan ni flyttade från Sverige och det är bara att inse att det varit svårt att följa med i utvecklingen även för oss som bor här. Än så länge kan jag laga mat och klara hushållet utan problem, men efter operationen är det inte omöjligt att jag inte har lika mycket ork på ett tag. Jag brukar laga ett par portioner åt gången, så det finns både råvaror och tillagat i frysen. Jag ska försöka se till att fylla upp med färdiglagade rätter i tid innan operationen så jag bara behöver ta ut och tina/värma. Jag hoppas att både du och din man återfår hälsa och krafter snart!

    20 september 2016 kl. 23:24

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s