Värre än vanligt…

Musik

Dagens låt

Låtar, gamla som nya, kan vara bra att ta till ibland för att påminna sig om saker, lägga upp en rimlig nivå för något eller vad man nu tycker att funktionen ska vara. Jag kom att tänka på den här över tjugo år gamla låten så här på kvällskvisten och givetvis lade jag in min egen tolkning av vad den handlar om. Fritt fram för dig att lägga in din!


Passande musik

Jag råkade hitta det här på YouTube och jag tycker att musiken beskriver vad jag kan känna när jag till exempel ser eller upplever något riktigt fint i naturen. Det är en aria ur Händels Serse och den har sjungits in av många genom tiderna och finns därför inspelad med många olika röster och röstlägen. Vill man höra dess originaltonart kan man lyssna på den engelska sångerskan Kathleen Ferriers inspelning. Hon sjunger i den tonart Händel skrivit i partituret. Här sjungs den av en countertenor. Det kanske inte faller alla på läppen, men instrumenteringen tycker jag är väldigt vacker här.


Vårvinterväder

Igår var det strålande solsken på dagen, idag är det mulet och blötsnö. Vädret är nyckfullt så här års. Dagens väder får mig att känna för att publicera en bild som denna; det känns svart och vitt idag.

Igår kväll satt jag, som de flesta, och tittade på finalen i Melodifestivalen. Sverige har massor av skickliga artister och låtskrivare. Det enda jag börjar undra över är den stora finalen. Det har blivit alltmer uppenbart att det nya Europa inte är så homogent som många vill tro. Musiksmak  och -stil är ett sätt att tydliggöra detta och många bra bidrag har fått stryka på foten på grund av detta. Den förmenta kompisröstningen grannländer emellan är väl snarare ett utslag av snarlikt musiktycke just på grund av närheten länderna emellan.

Missförstå mig rätt nu. Jag är inte ute efter att lägga ned Melodifestivalen, ej heller få Sverige att göra någon sorts protest, men jag börjar fundera på om Melodifestivalen själv har hängt med sin tid. I tidernas begynnelse framfördes sången och musiken ”rätt uppochned” utan någon show. Sedan dess har utvecklingen lett till att sången framförs ihop med en oftast fantastisk uppvisning med sångare, dansare, bakgrundskör och olika effekter – kort sagt en rejäl dos av artisteri. Jag vet att man har reviderat reglerna för hur och vad de deltagande länderna ska bedöma och rösta efter ett antal gånger under årens lopp, men trots detta kan jag inte låta bli att undra om dess nuvarande form är rätt. Kanske skulle man göra om det till en europeisk artisterifestival istället, för det är ju så merparten av dagens populärmusik framförs oavsett om det är fråga om ett scenframträdande eller en musikvideo på MTV.


Strangers in the night

Frank Sinatra sjungande ”Strangers in the night” var det första jag tänkte på när jag såg de här bilderna. Om du tittar närmare tror jag du förstår varför.

Mystiska främlingar på bilden, som råkar vara tagen kvällstid. Normalt sett är den gångvägen sällan tom några längre stunder, men när jag skulle fotografera fick jag minsann stå och vänta. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge och visst kan det stämma, även om det inte riktigt var det jag hade spetsat in mig på när jag ställde upp kameran. Strunt samma – jag fick de bilder jag ville ha.

Förresten, eftersom jag ändå refererat till Frank Sinatra – varför inte lägga upp ett videoklipp där han sjunger just ”Strangers in the night”? Så får det bli! Det passar med en klassiker idag.

God fortsättning på det nya året!


Snabbinlägg

Det är mycket nu, men jag sticker emellan med ett snabbinlägg. Min blogg här på WordPress fyller två år i dagarna och det får man ju bara inte missa. I bloggvärlden är den inte särskilt stor; jag har just passerat 50.000 besök, åtminstone enligt WordPress sätt att räkna dem. Strunt samma – jag tycker det är kul att blogga och jag gillar mina bloggläsare. Det räcker för mig.

Lite musik jag gillar kan också vara på sin plats i det här inlägget. Eagle Eye Cherrys musik är skön att lyssna till. Han har sin egen stil och integritet som musiker. Det kanske inte alltid uppskattas av ”den stora massan” men det uppskattas av mig och eftersom jag vill bjuda mina läsare på något riktigt bra, får det bli en av hans låtar.

Fotointresserad som jag är vet jag också att Eagle Eye Cherry har blivit fotograferad av den store fotografen Anton Corbijn. Det är också något som ger honom pluspoäng.


Glasklar explosion!

Idag exploderade jag av ilska när jag kom hem från jobbet! Utbrottet har legat och pyrt under ytan ett tag, men idag blev jag skogstokig på alla installations och ombyggnadsarbeten. Idag skulle bredbandsuttag installeras i lägenheterna. Propån om att jag skulle flytta möbler hit och dit ignorerade jag helt sonika. Arbetet är inget som jag beställt och för det första är jag singel, jobbar heltid och har just nu mycket om mig. Alltså kändes det inte som om jag hade tid eller ork över för sådana övningar.

Nåja, den biten fixade de själva – de svor förmodligen ve och förbannelse över mig, men det skiter jag högaktningsfullt i och har i så fall givit sjufalt igen med mina eder. Möblerna hade de flyttat på, men ok det kan jag ta. Vad jag inte accepterar är att hela lägenheten var full av borrdamm igen. Vad jag absolut inte vill acceptera är placeringen av någon sorts bredbandscentral.

Den har satts upp på en vägg i hallen och är ett synnerligen dominant inslag där. Dessutom skuggar den ljuset från taklampan något. Hade de satt den på motstående vägg bredvid elcentralen ovanför hatthyllan hade den inte stört. Jag lyckades motstå min första primitiva instinkt att slita ner den missprydande skiten per omgående, men svårt var det.

Återigen är möblerna täckta av ett lager strävt byggdamm och jag surar. Det var inte så många veckor sedan jag avlägsnade byggdammet efter fönsterbytet från dem. Till fönsterbytarnas försvar vill jag säga att de städade verkligen så noga efter sig de bara kunde. Så var inte riktigt fallet med bredbandsinstallatörerna.

Imorgon kommer de för att justera de nya fönstren. De har lovat att det inte stökar till och det funkade ju bra sist så de får väl komma då. Vidare funderar jag starkt på att propsa på att få lådan flyttad så jag slipper se skiten.

Är man på krigsstigen tycker jag att det här stycket ur Wagners Siegfried passar utmärkt. Nu ska jag googla på praktiserande av voodoo och annan svartkonst. Det är roligare än att byggstäda!


Nyårskonsert i bloggformat som omväxling till bilder

Nyårskonserter brukar man ju ha på teve, så varför inte i bloggvärlden också? Sådana ska ju även vara av det mer seriösa slaget, så jag valde och vrakade för att hitta något riktigt vackert. Vad kan vara vackrare då än Jussi Björling och Hjördis Schymberg i O soave fanciulla ur La Bohème?