Drottningholm
Ett väldigt vackert ställe att besöka är Drottningholm slott med omgivningar. En ledig dag i slutet av augusti begav jag mig dit med kameran, strosade omkring i några timmar, tog bilder och njöt av livet i största allmänhet. Det här är anblicken som möter besökaren när man kommer från parkeringen.
Passande musik måste man ju lägga till det här inlägget och då finns det inget alternativ; det måste bli en svit ur Johan Helmich Romans (1694-1758) ”Drottningholmsmusiken” komponerad som ett musikaliskt skafferi att plocka ur till bröllopet mellan arvfursteparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika år 1744.
Redan på Gustav Vasas tid låg en kungsgård kallad Torvesund på platsen. Johan III, vars högsta lust var att bygga, lät år 1579 påbörja ett slottsbygge och slottet fick namnet Drottningholm efter drottning Katarina Jagellonica. Efter hennes död var Johan III:s vistelser där sällsynta och sista gången var sommaren 1592. Därefter hade slottet olika ägare, kungliga som adliga, och omkring 1650 övertogs Drottningholm av Magnus Gabriel de la Gardie som intresserade sig för byggnaden och inledde en renovering i samarbete med arkitekten Jean de la Vallée.
År 1661 var det återigen dags för ägarbyte. Den här gången var den nya innehavaren drottning Hedvig Eleonora, men lyckan varande inte så länge. Den 30 december samma år brann slottet ned. Av det som varit ett stenhus i två våningar med 20 rum i bottenvåningen, omkring 10 rum på övervåningen, en sal med 36 fönster samt ett kapell återstod endast källarvalv och brända murar. Johan III:s Drottningholm fanns inte mer.
Skam den som ger sig. Nicodemus Tessin den äldre fick snart i uppdrag att uppföra ett nytt slott på resterna av det gamla slottet och dess murar. Redan våren 1662 förelåg ett ritningsförslag som drottningen kunde godkänna. Till midsommar 1664 stod huvudbyggnaden färdig och påföljande år kom taket på plats. Mycket återstod att göra åt anläggningen och Tessin d ä var ansvarig arkitekt vid bygget fram till sin död 1680 då han efterträddes av sin son Nicodemus Tessin den yngre.
Drottningholms slott är alltså ett barockslott med inspiration av fransk-holländsk klassicism. Eftersom symmetri hörde till barockens stilideal, har jag valt att försöka ta så många bilder som möjligt utifrån den tanken. Det var ju så Tessinarna tänkte sig att man skulle se och uppfatta anläggningen och jag tror att man därför ska försöka återge den på det viset.
Själva byggnaden kom att bli Tessin den äldres verk, medan dess inredning samt trädgårdsanläggningen i huvudsak är Tessin den yngres verk. Fontänerna var ju något som hörde en slottspark till, men de kom aldrig att fungera som avsett trots att en välrenommerad fransk vattenkonstmästare anlitats för konstruktionen. Först 1961 kom de, med hjälp av moderna tiders rörledningar och pumpar, att fungera som avsett. Det tog bara 300 år.
Tiden står ju inte stilla och nya tider brukar medföra nya seder och bruk och med dem uppstår nya behov. Under 1700-talet har bland andra arkitekterna Jean Eric Rehn, Carl Hårleman och Carl Fredrik Adelcrantz varit verksamma där.
Drottningholm och de kungliga damerna hör ihop. År 1744 fick Lovisa Ulrika slottet i bröllopspresent och hon vistades gärna där med sin gemål Adolf Fredrik och deras familj. Under hennes tid byggdes flyglarna på med en våning för att inrymma bibliotek och porträttgalleri.
Lovisa Ulrika sålde slottet till staten år 1777 och en lång period av försummat underhåll inleddes. Gustav III lät visserligen anlägga den engelska parken med Fredrik Magnus Piper som arkitekt och visst vistades han och hovet här i perioder, men det var Haga och byggnadsverksamheten där som var Gustav III:s stora intresse.
Förfallet fick fortsätta till 1846 då Oscar I, delvis på egen bekostnad, inledde en renovering av slottet. Först när Gustav V tillträdde 1907 inleddes en grundlig renovering av slottet. Denna pågick till 1911 och leddes av dåvarande slottsarkitekten Erik Lallerstedt. Sedan dess har slottet använts av den kungliga familjen och vår nuvarande kungafamilj har haft Drottningholm som sitt hem sedan 1981.
1991 upptogs Drottningholm med anläggningar på UNESCOs världsarvslista. Jag tycker det platsar utmärkt där. I kommande inlägg ska vi bekanta oss med omgivningarna runt slottet.
Staffans blogg 